Ja mat det behöver vi alla inta. Och det finns alla sorters människor, från de som inte bryr sig ett skvatt vad det verkar till de som är närapå maniska ortorektiker och de som lyckas deffa till olika fitnesstävlingar. Vart hamnar du på skalan? Jag såg ett bra inlägg på instagram idag där de typ myntade begreppet INFORMATIVT ätande. Jag tyckte det var skitsmart. Till skillnad från intuitivt ätande. Ibland känner jag att de som promotar intuitivt ätande lever i en alternativ verklighet utan sömnbrister, hormonella svängningar och stress haha…. Själva konceptet rimmar illa i mitt huvud. Alla djur, oss inklusive, äter ju mer än de bör vid ad lib – fri tillgång- och de allra flesta av oss i denna del av världen har fri tillgång till mat. Hur mycket som helst, överallt. Så rent psykologiskt, evolutionärt och biologiskt tror jag inte på intuitivt ätande. Utan jag tror på vanor och rutiner. Med det sagt tror jag inte heller på att väga och mäta och logga precis allt du äter hela tiden – utan lär dig själv äta på ett bra sätt.
Och där kommer informativt ätande in. Du behöver vara upplyst, det är inte svårt idag även om det nog finns mycket råd som går emot varandra. Men du behöver veta hur mycket mat just du behöver för dina mål. Det här är ju otroligt individuellt, jag skulle absolut råda dig att få en skärddarsydd kostplan på t ex en vecka från en kostrådgivare eller dietist. Det bästa är om den personen kan ta dina favoritmåltider och ge dig optimerade varianter av dem. Målet med hjälpen är att du ska få riktlinjer för var just du ska ligga i kalorier, portionsstorlekar och protein och grönt. Och så tror jag det är bra att logga vad du äter några dar till en vecka för att lära dig hur det funkar.
Jag utgår från en plan jag fick för flera år sen. Enligt den håller nere lite på kolhydrater, 100-150 g av det (oftast känns det för lite *snyft*), är det en fetare proteinkälla som lax eller korv siktar jag på 120 g och vad gäller kyckling och köttfärs 170g. Och jag ska ösa på med grönt men ta måttligt med sås… här har jag främst satsat på magrare baser så jag ändå ska få min sås (okej till fisk har i bestämt hemma att det får va riktig grädde så det säkert blir gott haha). Sen har jag nog loggat maten i perioder för att greppa verkligen hur mycket av olika saker jag ska äta. Jag höftar hyfsat bra idag vad mina portioner innehåller… (tror jag, jag borde väl logga lite igen ifall jag börjat glida lite här och där…) Har lärt mig iallafall att passa upp med mackor… och smågodis. Herregud en liten påse eller en liten skiva hemvete med smör drar iväg kaloreierna hastigt. Och jag har lärt mig att den vanliga husmanskosten rätt sällan är boven. En normal portion för mig är nog ca 5-600 kcal. Men jag vet också att direkt jag köper lunch ute får jag dra på minst 100 kcal.
Sen för frukost och mellisar har jag färdiga mål planerade som jag kan välja mellan som ligger rätt i protein och kalorier, jag har räknat på dem i fitness pal i förväg så jag inte behöver logga dem varje dag. Så jag vet att mina standardfrukostar ligger på 500 kcal och mellanmålen på 300 och 30% protein. Sådär grovt. Så tänker jag. Då behöver jag inte sätta så mycket energi på vardagsmaten utan kan fokusera på att hålla mig ifrån extra saker. Och ju bättre jag ätit (och sovit), desto lättare är det att hålla sig ifrån. Nu när jag är på en cut behöver jag vara lite mer noga med mängderna, inte minst minska ner lördagsgodiset, och så skippar jag kvällsmålen och bakandet. När jag är i underhållsfas får jag gärna ta mer – främst av proteinet och så äter jag kvällsmat. Det är de enda skillnaderna. Låter det hållbart? Jag tycker det. Det går lite för långsamt för mitt eget tycke ofta.. men det viktiga är att hitta ett sätt att äta jag kan hålla utan att må dåligt. Det viktigaste är ändå hur jag mår i själen, att jag känner mig energisk, kan prestera och att jag har kontroll. Sen kommer resulteten att komma sakta men säkert.
Sen får jag givetvis äta saker som en fastlagsbulle idag… men jag vet ju att det är 400 kcal… Så att.. är jag skitsugen så är det kanske värt att bromsa framstegen, vi har alla dom dagarna… Men för det mesta försöker jag påminna mig om vart det är jag vill och hur jag vill må. Man brukar sällan må bra med massa sötsaker i magen. Det handlar om informativa beslut eller hur. Inga förbud.
Lämna en kommentar